logo

En katts historia

[Översatt av Malin Sundqvist, S*Dagdrivarn.]

Dr. Margaret Lacey

Hans födelseplats var ett läger i Maine skogar, nära foten av Mount Katahdin. Kanske några av de mörka nyanserna av berget blandades med hans päls, för han var lika svart och svårfångad som skuggorna som på kvällen la sig längs sidorna av gamla Katahdin.

Han hade en mycket lycklig barndom. Små kattungebröder och systrar lekte med honom och Jolly, hunden, skyddade honom. Han var fluffig och var inte helt olik en liten Teddy björn. Så de första veckorna av sitt liv rusade förbi och han hade inget annat namn än "Den svarta kattungen".

En dag i augusti besökte jag lägret i min kanot. Jag steg i land och lekte med den lilla kattunge-familjen medan jag pratade med deras mamma. När jag lämnade dem gick alla mina nya vänner ner till bryggan med mig. Jag hade paddlat cirka tjugo meter från stranden på min returresa, när jag hörde ett plask och tittade bakåt, och såg den svarta missen, orolig med den lilla näsan ovanför vattenytan, och lurviga små tassar paddlade hårt och snabbt efter kanoten.

Det är klart att jag vände tillbaka och plockade upp den lilla kamraten. När jag satt honom i säkerhet vidtog jag åtgärder för att köpa honom. Så två veckor senare har jag honom under min arm med mig på min hemresa.

Han var ett förträfflig liten resenär, full av mod, uthållighet och älskvärdhet. Spunky Swimmer (Modig Simmare) blev hans namn, eller en av hans namn, men Tireless Traveler (Outtröttlig Resande) skulle också ha passat honom. Under mil i kanoten satt kurrande eller slumrande i mitt knä. När jag bar honom bar jag honom under min arm eller innanför min knäppta jacka, med sitt lilla huvud tittandes ut med vida, undrande ögon iakttagandes all den vackra naturen.

När vi stannade vid ett läger för mat, gjorde han sig klokt nog vän med värdinnan och åt hövligt allt som erbjöds honom. I Pullmans bil sov han i en låda för skrivpapper fullt av ventilationshål. På det stora hela, var han en mycket tillfredsställande och underhållande resesällskap.

När han nådde mitt hem, träffade han resten av hushållet. Han vann snabbt fördel hos min bror med sin skönhet, och hos min städerska för hans hyfs. Han lyckades även ställa in sig måttligt hos Cinders, min sjutton år gamla grå katt.

Nu är Swimmer en halvvuxen katt, intelligent och lydig. Han kommer att när man ropar eller visslar. Han vet hur man lismar godisbitar från alla medlemmar i familjen när han sitter på sina bakbenen, som en liten svart ekorre. Hans glänsande päls är mjuk och lång. I hans bärnstensfärgade ögon ser man bergets mysterium, eller kanske Karma, det som säkerligen föranledde hans språng ifrån bryggan.



Källa: "The Cat Review", nummer maj, 1921.